Kolesnikova Belarýs biliginiń ózin "óltiremiz" dep qalai qorqytqanyn aityp berdi

Kolesnikova Belarýs biliginiń ózin "óltiremiz" dep qalai qorqytqanyn aityp berdi

Belarýs oppozitsiiasy qurǵan úilestirý keńesiniń prezidiým múshesi Mariia Kolesnikova Belarýs tergeý komitetine shaǵym túsirip, ózin ustaǵan kúshtik qurylym qyzmetkerleriniń ústinen qylmystyq is qozǵaýdy surady. Ol shaǵymda qyzmetkerlerdiń ózin "óltiremiz" dep qorqytqanyn, uzaq jylǵa bas bostandyǵynan aiyramyz dep qoqan-loqy jasaǵanyn jazǵan.

"Meni óltiremin dep qorqytyp, ony shyn qabyldadym. Naqtyraq aitsam, eger Belarýs aýmaǵynan óz erkińmen ketpeseń, tiridei ne bólshektep báribir elden shyǵaryp jiberemiz dedi. 25 jylǵa bostandyǵyńnan aiyramyz dep qoqan-loqy kórsetti, qamaý ornynda izińe túsemiz dep qorqytty. Ony shyn dep qabyldadym" dep jazǵan Kolesnikova tergeý komitetine túsirgen ótinishinde.

Ol elden ketýden bas tartqannan keiin ózin kamerada shamamen bir saǵat ustaǵanyn aitady.

"Meni [kúshtik qurylymdar] zańsyz ustaǵan kezde kez kelgen múmkindikti paidalanyp, ary-beri ótken qyzmetkerlerge "meni urlap áketti, advokatym men ákeme jetkizińiz" dep talap ettim" delingen ótinishte.

Mariia Kolesnikovany 7 qyrkúiekte Minskidegi ulttyq kórkem mýzeiiniń aldynda ustap áketken edi. Bilik ony elden shyǵarýǵa tyrysty, biraq bul oiy júzege aspady. Kolesnikova shekara mańynda pasportyn jyrtyp tastap, Ýkraina aýmaǵyna ótýden bas tartty. Keiinirek ony tergeý izoliatoryna qamaǵan. Ol bilikti basyp alýǵa umtyldy degen kúdikke ilinip otyr.